myonespace

De bidde inte begravning för min del, de bidde jobb.
Jag känner inte att de känns fel eftersom jag redan varit o tagit mitt farväl, men de känns fel att inte vara där för M. fast hon har ju hela sin famlj med sin o andra vänner.
Man kan inte finnas för alla, de här är inget jag kan ändra på så nu får de blir som de blir.

Måste försöka få tag på mami innan bara för att se om hon henner ta en sväng till återviningen med all skit, inte klokt va skit från kaninerna de kommit fram under all snö.
Ser ju fan ut som om ja haft dom på lösdrift här ute;)
vill att våren ska komma så jag kan lägga plattorna under o runt burarna o ven få upp vindskyddet o flytta på burarna. Har hemsk ångest över hur jag ska göra med djuren. För många "fel" kaniner ligger mej allt för nära hjärtat än vad som äns var tanken.
Ja vill inte vara utan dom helt men jag har heller inte platsen att ha så många som jag vill längre.
Igår kände jag dom första bäbisarna i magarna, ska bli sååå himmla kul med lite ulliga små troll igen.
ska bli så skönt att bli ledig i helgen, bara va fri o slappa....

O på torsdag åker jag o Sandra till Allingsås, ska bli jätte kul. Har vi tur bjuder E på sitt goda kaffe;)
Nu på med kaffet inte lika gott men de får gå o in i duschen...

Jag vet inte riktigt vad de tagit åt mej, känner mej bara...tom.
Tom på ork, känns som att ja bara vill krypa ner under täcket o ligga där o bara kanske få gråta en skvätt idag.
Känna sig ynklig, obehövd o övergiven av alla...nä de e inte så de är men ibland känner man sig ensam till o med med sig själv.
De händer så mycket runt omkring att man inte vet åt vilket håll man ska gå.
Människor omkring mej blir sjuka, dör, flyttar, bråkar, reser iväg o allt möjligt skit...bajs e va de e.

Tror jag lider brist på något, vet e fan på vad .

Igår frågade någon på jobbet mej hur ja mådde för jag såg så ledsen ut, ja hävde väl ur mej en av hundra saker o sa att de va bra.

Jo de e bra fast något e fel.
Har nog kommit in i en kreativ ensamhets svacka, kan man kalla de så?
Känner att ja vill måla o skapa något, fan ja måste köpa mej färg...något barn vi inte nämner vid namn har målat sina snäckfynd från sommaren med mina färger...ALLA FÄRGER.

Har inte målat en tavla på evigheter, grejen med att måla e att de kan se ut som fan för andra men för mej är de något annat, de e väl de som e konst...ja gör konstig konst o ritningar;)
Lagom skruvad, de finns nog få yrken jag inte drömt om...mitt första var nog författare, mina lärare genom skolåren har alltid uppmuntrat mitt skrivande, trotts att jag sen mer lr mindre slutade skolan så gjorde jag nog slut på flera skrivböcker än dom som gick i skolan, skriva e något jag altid älskat att göra.
Sen var de nog o gröva i jorden efter gammla grejer,, min älskade farmor hävdade att de va inget ja skulle göra ligga på knä i någon grav o leta ben efter någon gammal gubbe, nä. Hon tyckte jag skulle sattsa på tennis o bli proffs, jo tack;)
Sen kom frisör tiden o jag klipte hej o hå både frivilliga o mindre villiga som tex min bror, stackare va han fick lida ibland. Tills andra gången ja klippte P efter att han tjatat o allt såg ut som lutande tornet i Pisa...Ni som träffat han vet ju att han sedan den dagen inte haft långt hår...sorry;(

Sen var de under många år bara polis lr ambulanssjukvärdare som stod högst på listan.
Men när jag väl blev "frisk" o började gå i skolan så hände nya grejer o så rasade även de.

Någon som alltid genom alla år funnits dä är att få bli vet, men om jag mot alla odds skulle börja läsa till de skulle de ta mej mins 10 år, inte direkt så jag känner att de finns 10 år till övers.

Hade man vetat vad man vet idag så hade man kanske gjort saker på ett annat vis, men då kanske jag inte hade mött de människor som jag har omkring mej idag...

För jag är verkligen lyckligt lottad på många andra sätt, jag har lärt mej vem mina vänner är genom åren även om jag ödslat på tok för mycket tid på att springa åt fel håll.

Visst e de tråkigt att vänner som man haft så länge o verkligen gjort allt för plötsligt utan ett ord bara försvinner ur ens liv...lr är de ens vänner?

Dom jag har vet jag finns där när stormen yr utanför, vad som än händer så finns dom där.
Dom är vänner som är ärliga nog att säga vad dom tycker om de så bara gäller min fula tapet;)
Som sagt jag är tacksam över er...


Snart ska jag dra iväg till jobbet, tur att Sandra är där o kan muntra upp mej lite.
Jobbar till 8 ikväll onä ja väl e hemma så får man väl se vad som händer, troligen inte jätte mycket för min del eftersom jag jobbar hela helgen.

Nu lyser solen utanför, de ska bli så skönt när våren äntligen är här o snart sommar....

slängde ihop lite snabb lunch...

- Tärnad falukorv
- wok grönskaer
- röd curry wok sås
- linser,bladspenat, kikärtor, rostad paprika ( färdig påse du hittar i frysdisken)
- Nudlar


Starkt o gott o tar bara runt 7 min o göra...mmmm

Nä dax o dra en kam genom burret.


Ta hand om dej, du är värdefull....

Gårdagen slutade nämligen inte alls som jag trott... Pvägen hem igår ringde Jessies lärare o berättade att det varit lite bråk på skolan o Jessica var inblandad, vi pratade länge o när jag kom hem fick Pär ta över.
För att göra en lång historia kort så har skolans vaktis försökt få ut en hög ungar på rast vilket dom inte alls va sugna på o gick in igen.
Då blev han sur o som jag fattat de tagit tag i J om dragit sig loss o han fått ett slag i magen varpå han grabbat ett rejält tag i hennes överarm o släpat ner henne för stentrapporna.
Hon kom hem med blått ben o hade jätte ont i både arm, ben o  även huvudet som hon slagit i.

Så i morron ska jag till skolan o prata med dom igen o se om dom kommit fram till något.
Nu  hör till sak att hon inte är den första som drabbats av denne rent ut sagt idiot så jag hoppas hans tid blir kort.

Så denna dagen började med att få upp en unge som absolut inte ville gå till skolan.
Men till slut så gick hon iaf.
Jag han nog o sitta i 30 min vid tv-n innan Åsa undrade om vi skulle gå ut o gå, sagt o gjort de va bara o dra på sig o ge sig ut i regnet.
När vi nått vårt ena mål på vägen så va de stängt så då tog vi nästa o sen hem en vända o så ut igen.
Väl hemma o blöt så kom mamma o hämtade mej o så va de dax o fara igen, gjorde en snabbis i stan o sen ut till överby, när vi väl skulle åka så va ja så hungrig så jag hade kunnat äta kaninernas mat som jag köpt ute hos Stefan, så mamma fick snällt svänga vägen om jobbet o köpa lite chees o kaffe till oss.
För vid varje affär kom hon på att hon glömt något lr att vi visst skulle till ett ställe till...hmm
Väl hemma så drog jag igång med maten som jag fick sluta med för Jessies hade fjäskat till sig hårfärg från mormor som jag vägrat köpa så då va de bara o knalla ut igen.

Nu har jag gett djuren hälften av maten iaf o börjat planera lite för hur jag ska ha de med dom framöver, alltid en början.

Pelle e ute med jobbet o käkar o dricker gott, så ja o Jessie e själva ikväll.

Nä nu ska jag färga håret på min unge som e lika jobbis som sin orsa när de kommer till de här med hårfärg..

Var nog tröttare än jag själv trott igår när jag kom hem, han se lite på tv o sen trillade mina ögon ihop o vaknade vid halv 4 i soffan.
Idag e ja ledig o har börjat o röja lite i datarummet...vilket inte syns alls eftersom ja plockat i hyllor o lådor bara, har lovat P att de skulle va klart tills han kom men lusten e inte så himmla påtaglig om man säger så.
Har tusen o en sak o fixa med djuren innen o ute oxå.
Tänk va humöret dalar bara av att solen inte lyser nu när man fått sol i över en vecka nästan.
Nä e la lika bra o dra igång för ute ser ut som om någon har ett mindre lantbruk....ja enligt min älskade sambo så har vi ju de;))
Nä påt igen....

Sitter o fyller i bokföringen för kaninerna, något som jag skulle tagit mej i kragen o gjort för typ en hel evighet sedan.
Bättre sent än aldrig men har man slarvat till o från med de i några år så lir de stora högar o en hel massa papper.
Jag är på insidan en väldigt pedant människa som gillar ordning o reda o att alla saker har sin bestämda plats, de e tyvärr inget som man märker när man kliver innanför dessa dörrar vill ja lova.
På jobbet e en helt annan sak de finns inget annat o inga undanflyckter för någon fom av oreda.
De e väl därför som jag har så "lätt" för att ha de hemma;)
Visst de hade varit tusen gånger lättare utan djur, o de ser jag inte som något alternativ.
Djur i vilken form dom nu må vara måste jag ha, även om de så e en liten ökenråtta.
Men de hade även varit lättare om man inte bodde med 2 andra som lämnar saker i hela huset som om vi hade en städerska här...Jag.
så städa e väl något som jag kanske borde göra innan min kära Sandra kanske kommer hit o dricker the i röran.

Solen lyser underbart ute idag o man får riktiga vårkänslor, för mej e våren inte bara grönt gräs, drick kaffe ute o kknoppande träd...de e bäbisar, ja inte fula människobäbisar utan mina kaninbäbisar;)
Parningen är i full gång o honorna e nu så brunstiga att man kan ju tro att dom ska dö om dom inte får sig något.
Så jag hoppas på en massa ulliga små monster som dom här..


Var hoss Lotta o hjälpte henne lite med flyttandet igår, blir nog mer av den varan under helgen lr idag kan jag tro.

Idag åker vi in till stan för o fira farmor på hennes 85-års dag.

Nä om man skulle ta o rycka upp sitt liv lite o fortsätta hänga tvätt kanske...hade allt varit bra med en hemhjälp, fast ja får väl städa innan hon ska komma då;)

Idag e ingen rolig dag....
Känns så otroligt overkligt alltihop.
Vad ska man önska nu när man vet bättre.....att slutet är nära?
Är jag hemsk då, lr vet du att man vill dej väl.

Ja önskar man viste innan....
De känns så tomt men ändå fullt....

Snart vet vi bättre.....

Tänk va livet är skört, varför är vi inte mer rädda om de o tar bättre vara på den tid vi har?
När livet går mot sitt slut vill man då sitta där o önska att man gjort allt på ett annat vi...
Ibland önskar jag att jag gjort många saker annorlunda, saker som sen inte går att ändra på.
Ibland önskar jag aatt jag var snällare, ibland att jag va mer bestämd lr att jag hade mer mod o villja.
Ibland önskar man att man bara fick vara någon annan.
Jag är iaf tacksam över min underbara familj, jag har en helt underbar sambo som jag älskar som om jag ibland såg honom för första gången.
En underbar förpubbs unge som ibland gör mej mer än lovligt galen, men trotts de är hon min ängel.
Jag har värdens bästa föräldrar, de finns inte många som har sådan tur.
Ja vet inte riktigt hur man blir så men jag skulle gärna låna boken;)
Min älskade farmor o mormor.....
Morfar, gud så jag saknar dej.
Ibland gör de lika ont i hjärtat som den dagen du lämnade oss.
Du finns med mej hela tiden....

Livet känns så långt vissa stunder o i nästa så har det redan gått år...
Varför tar vi inte bättre vara på tiden vi har....lr e de de vi gör?

Har en miljon saker jag borde göra men känner mej just nu bara lite tom på ork, lusten finns där men inte orken.
Ja skulle villja kasta ut allt skit som ja inte anväder lr som bara ligger o dräller.
Köpa små fina lådor till allt kraffs.
Få lite ordning o reda, möbler ligger ju mej varmt om hjärtat. Dom bästa är dom man kan stoppa saker i..hehe
Så förra veckan var ja o köpte en ny byrå, som skulle stått i mitt kök men som tydligen växte påvägen hit så de blev jessica som fick den.
Så nu står de kaninerna som bor innen staplade på den.
På tal om kaniner så hittade jag Molle ner död än levande ute igår, de e hans jävla sambo tjocka Milda som käkar upp all mat som kommer i hennes väg, visste när ja döpte henne att de va nått lurt med hennes aptit;)

Så nu bor Molle inne, brevid min säng på nätterna o på dagarna bär jag med han överallt i hans mini bur.
Kan säga at icke ett ord har yppats om detta...ännu.
Nä ett par kassar till Lyckans kanske man skulle klara av o slänga ihop innan dagens göromål står för dörren....middag, blä.
Mår skit illa så fort jag äter numera, försöker komma på om de min laktos blivit värre lr om de även kan vara gluten..
Nä här kan man inte sitta även om de vara var ett par min, när Jessica kommer från skolan ska vi se på Bröllopsfotografen o titta på Sandra o Paul;)
Behöver ja säga att snön inte e borta lr?

Pratade en stund med sandra i telefonen i på morronen om allt o ingenting i vanlig ordning.
Hon är en sån underbar vän att ha, någon man vet att man kan ringa när som.
Vi har nog ganska lika tänk när de gäler de mesta i livet.
Ingen är rädd att trampa den andra på tårna o är något fult så e de;)
Saknar henne när vi inte ses så ofta o även om man ses på jobbet så hinns de inte med så mycket mer än ett par snabba ord innan någon av oss måste springa åt ett annat håll.
Vi kan sitta o hinka kaffe i timmar o tjöta om allt möjligt vilket e så himmla underbart.
Att bara få va o inte bry sig om...
Jag är så lyckligt lottad som fick dej i mitt liv....