myonespace

Idag är en sån där dag när lusten sprungit o gömt sig i ett litet hörn.

För mycket saker man borde göra o så lite man orkar.

Har kört lite morron träning o kollat nyheterna i vanlig ordning men mycket mer är de inte, detta trotts att det nu är strålande sol ute.

Visserligen dimmigt o grått i morse men nu är det riktig vackert sensommarväder lr tidig höst;)

Så länge man kan gå ut utan jacka o sätta sig i solen på altanen så är jag helt nöjd.

Jag älskar att va ute, jag kanske inte är ett lika stort skogstroll som min älskade sambo men iaf..

 

Har suttit o hemnet slavat några dagar, jag är verkligen helt manisk med att kolla på hus, inte att jag på något vis skulle villja flytta härifrån men ni vet man önskar o drömmer o förundras o så önskar man lite till o skrattar över hur tokigt folk tänker när dom inreder sina hem.

Mitt hem är långt från perfekt o det kommer dröja länge innan jag är i mål där jag vill vara med mitt hem.

New england ena dagen sterilt o kalt andra, jag har ju som med allt i livet otrolig beslutsångest när det kommer till val i livet.

Kan ju inte äns enas med mej själv om hur jag ska ha mitt hår från ena veckan till den andra, är faktiskt riktigt stolt över mej själv när det kommer till biten "konsten att sabba sitt hår" nu har jag inte gjort annat än att göra inpackningar på de o det var 1 år sedan i juli jom jag färgade lr någonting sådant...kan säga att det har aldrig någonsin inträffat att mitt hår har fått ha samma färg lrfå utvöxt. nu är det så gott som bara mitt naturliga hår förutom en liten bit i botten, o jag trivs ändå ganska så

bra med att inte så så "konstgjord" ut som man lätt bir när man färgar go bleker, ja iaf om man gör de själv lr hos en kass frissa. 

 

J kom nyss hem från plugget, hennes hjärta håller på att gå sönder verkligen, olycklig kärlek är bland det värsta som finns. Hon o hennes kille hängde ihop i dryga 7 månader  o så helt plötsligt när vi var i italien gjorde han slut. Det gjorde ont i mej att jag inte kunde vara hos henne då.

Men jag tror inte rikigt att hon fattat för än nu, det är nu sorgen o tårarna kommer o det sliter henne i bitar. 

Andra har pratat bakom ryggen på dom båda o det yr skit runt dom. J har aldrig sagt något om honom men han väljer att lyssna på andra. 

Första kärleken är hemsk o rent fruktandsvärd, den lämnard, specielt om man blir lämnad.

Det är som att någon slitit ut hjärtat ur kroppen på en o gömt de.

Man känner sig halv utan den man älskar så, när man var ung var kärleken allt eller inget på ett helt annat sätt. Det är som att andas lr inte, livet blev som en avgrund som man gick runt i o ingen fattade något alls. Men alla har vi på något vis varit där.

Jag önskar att dom kunde hitta tillbaka till varandra, att bli baran vänner tror jag inte är ett alternativ än på länge.

 

Nä här blir inte mycket gjort idag, allt jag plockade undan igår är tillbaka ggr 10, känns.....som om man vill strypa någon ibland. Specielt nu när jag inte orkar som innan.

 

Usch o fy va gnälligt, ja men det ligger väl i min natur o få gnälla lite granna iaf.